Dottern kommer infarande i lägenheten nyblonderad, men glad.
"Men älskade unge, du ser ju ut som..." och sen följer en synnerligen inkorrekt kommentar anspelande på hur man tänker sig att lokalvårdare från vårt södra grannland ser ut...
"Tycker du att det är snyggt?"
Och ja, hon tycker det är snyggt och hon bestämmer själv.
Sen sitter vi och pratar politik, jag förfasar mig över att en bekant tänker rösta på moderaterna i valet.
"Det tänker jag också göra, när jag får rösta", säger åttaåringen med huvudet inne i datorskärmen.
Och även han bekräftar sin hållning vid min förnyade framställning.
Det var den tredje chocken den dagen.
Den allra första var att fjortisen vill jobba med bilar.
Bilar! Jag har inte ens nåt körkort...och MILJÖN...tänk på den!
En blonderad städerska, en moderat och en bilförsäljare....Yeah, right. Ibland lyckas man för bra i sin strävan att fostra sina barn till självständigt tänkande individer.
Tur jag har min lille femåring som fortfarande går att påverka.
Eller är det kört där också?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar