Att vara på politiskt uppdrag är att vara prao i ett liv i sus och dus. Och ändå är det vi som ska representera vanligt folk. Det går svårligen. Det var hur som helst ett intressant studiebesök och middagen på kvällen var fantastiskt god. Men riktigt rätt känns det inte. Idag har vi dock ett helt vanligt nämndsmöte, no more no less. Sen så får jag gå en runda på stan i väntan på att grodan ska plocka upp mig efter jobbet.
Det är en stor upplevelse att få vara hos henne en vardagsmorgon. Det är inte glamoröst det allra minsta. Ingen av oss är morgonmänniskor och det vet vi och respekterar.
Och hennes ormar är goa och lite blyga på morgonen förstås.
Snacka om att vi har tagit ett steg till.
Hon är min kärlek och hos henne är jag trygg, men också öppen och sårbar.
Jag litar på henne till hundra procent.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar