07 april 2006

Tror inte på ödet heller

Det var inte menat så.
Vi valde varandra därför att vi attraheras av varandra.
För om det var menat så, så var det väl också menat så att syrrans pojke skulle då i förtid och farsan...och så där.
Tror inte på ödet. Tror överhuvudtaget inte att det finns nåt att skylla på eller någon annan än jag själv som ansvarar för mitt liv.
För mig som ex-depp (får jag väl kalla mig) vore det katastrof att hitta ansvar och orsaker utanför mig själv.
Få legitimitet för tankar om att jag skulle vara särskilt drabbad och att mina egna handlingar inte avgör.
Men man kan ju ha tur och otur.
Grodan och jag tajmade vår kontakt ganska exakt rätt.
Lika rätt tajmat som det var, lika fel har jag hamnat andra gånger i olika sammanhang. Mitt eget ansvar likförbannat.
Det är inget mer att säga om det.
Mer än att grodan gör mig ofantligt glad och att kärleken bara växer, dessutom.

Igår satt jag och fjortisen och åt räkmackor, drack läsk och tittade på "Goal". Att förgylla vardagen; det är härligt.

Önskar att jag skrev upp eller mindes alla coola yttranden som lillebror fäller. Han får verkligen till det ibland.

Inga kommentarer: