Springer en jävla runda för att jaga väck exets dumheter ur min kropp. Hon kan fortfarande få mig ur balans med sina elakheter och makt-demonstrationer. Springer snabbare än på länge. Min groda finns förstås i bakhuvudet hela tiden och visar att lycka och glädje finns också för mig. Kan väl springa snabbt av ren glädje också, tänker jag. I morgon får jag somna vid hennes sida och vakna på samma sätt dagen efter.
Det blev inte muséet, utan ishockey och fika i lägenheten. Bra det också.
1 kommentar:
andromeda märker ord..
det är inte hon som får dig ur balans ,det är du själv som väljer att bli obalanserad :)
Skicka en kommentar