Utlämnande, sa nån. Ja, kanske det. Rätt så kontrollerat i så fall. Det finns natuligtvis saker jag aldrig skulle skriva, exempelvis grodans riktiga namn, eller vad jag tycker att exet gjorde den eller den gången. Det jag varit ganska öppen med är känslorna kring min sjukdom och återtåget till verkligheten. Och min kärlek till grodan, förstås. Trodde från början att det skulle bli mer politik, men det blir vad det blir. Och för vems skull skriver jag, då? Å, bara för min egen. Att sen andra läser och lär känna mig litegrann är bara trevligt. Musik: "When angels deserve to die" - System of a Down