Lillebrors gevär.

Lillebror får ett leksaksgevär. Det hade jag aldrig köpt för 20 år sedan. Kanske är det fortfarande fel. Men mina heliga principer är inte längre lika heliga. I varje fall inte de symboliska, även om symboler för all del kan vara viktiga. Som med kläder och sådär. Förr skulle jag aldrig anpassa mig, utan följde min egen stil, tyckte jag. Ville man ha mig fick man ta mig som jag var. Nu skiter jag i det, det är helt enkelt inte viktigt. Finns det en dresscode så följer jag den. Bilden av mig har ändå varit att jag hållt aldeles för hårt på mina åsikter och principer, trots att jag i mitt förra förhållande nog anpassade mig lite för mycket. Det är inte entydigt. Någon skrev för en tid sen om mig att jag vänder kappan efter vinden och efter en incident i politiken anklagades jag för att vara för kompromissvillig. Man kan alltså se mig både som fyrkantig principryttare och vindflöjel. Det är märkligt. Skulle själv vilja tro att jag har en god balans mellan flexibilitet och principfasthet. Men jag vet inte. Musik: "Get up, stand up" - Bob Marley & the Wailers