15 mars 2006

Hon älskar mig

Hon älskar mig. Är inte det märkligt, so say. Att jag älskar henne är ju självklart och sant för mig, men att hon, mig, det är verkligen så fantastiskt. Det är både eros och agape. Både den kärleken som tar sig fysiska uttryck och den som är ömsesidig respekt och rent av beundran. Det kommer att komma sammanhang när vi måste sätta ner foten och säga att här står jag och vi står på olika ställen. För det gör man. Det kommer att komma tillfällen när vi bråkar som fan. Det ser jag nästan fram emot. Det är trygghet attt kunna göra det och veta att det inte på en fläck hotar förhållandet. Hon bor där och jag här. Ja, det är så vi har det. Vi får ta den tid vi får. Det fixar sig på nåt sätt i slutändan. Vi har tid. Så bara.

Musik: "Time of your life" - Green Day

Inga kommentarer: