Hade inte bara trevligt i helgen, utan gjorde faktiskt lite nytta också. Såg en film "Så som i himmelen" på DVD. "Det var ju du som ville se den", skällde grodan på mig efteråt. Med all rätt. Hur kass kan en film vara?
Snälla alla ni som gett filmen fem plus och sju getingar och så, snälla säg att det är en satir! Det fanns ju inte en en riktig karaktär med i filmen; alla var ju stereotyper. Det var "jägarna", fast för kvinnor och med en feminist-light-touch. "Han slår sin fru", sa jag till grodan, när filmens bad guy för första gången muttrade nåt norrländskt och det gjorde han. Har för mig att han blev snäll på slutet, men jag minns inte så noga. Hade jag varit norrlänning hade jag startat ett uppror mot alla smått rasistiska skildringar av norrlänningar som känslomässiga krymplingar och/eller våldsmän. Jaja.
"Så som i himmelen" utnämner jag härmed till den mest hajpade svenska filmen son "Lust och fägring stor" En skitfilm det med, med undantag för Tomas von Brömssen, förstås.
Men sen såg vi mr & mrs Smith.
Brad och Angie, ni vet.
Inte helt fel.
Musik: filmmusiken ur "Local hero" med Mark Knopfler
6 kommentarer:
Tack för recensionen, eller varningen, för I himmelen. Jag har inte sett den än och jag har länge misstänkt att den är överdriven.
RS
kulturbloggen.com
Vi har inte alls samma smak. Jag gillade Såsom i himmelen men inte Mr & Mrs Smith. Fastän jag är exNorrländska..
Där ser man. Ja, tänk så olika man kan tycka och tolka!
Alter ego: Ja, både jag och grodan satt häpna, dels över hur dålig vi tyckte filmen var och dels över hur den kunde få så bra kritik när det begav sig.
Efter att ha sett "Såsom i himmelen" skickade jag an tacksam tanke till Grammis-juryn som inte gav den ett enda pris, trots alla nomineringar. De såg något något som typ alla missade, nämligen hur KASS filmen var!
Det var den värsta pekoralen sedan Rännstensungar (men den är ju rolig för att Cornelis är med). En pekoral med mycket gubbsjuka!
Kul blogg annars, och tack för stödet!
Tycker "Lust och fägring stor", Wiederbergs sista film tar priset annars. I "Rännstensungar" är det ju ändå lite sång och Kees och Anita Lindblom (!) kör den närmast lite kultig. Tack för komplimangen och välkommen hit!
Skicka en kommentar