Världen väntar

Dom springer fram och slänger sig om halsen på mig. Några har jag skolat in och jobbat mycket med och det ger ju en egokick som heter duga att få ett kvitto på det. Andra känner jag knappt, men det förefaller som om jag gjort avtryck ändå. Jag är välkommen tillbaka och det jag kan behövs i verksamheten. Det jag är och står för, hänger så ihop med det jag jobbar med. Kreativitet, robusthet och ekologisk medvetenhet var mina slagord när jag skrev stock & stens styrdokument. Ungarna ska skapa själva, dom ska stå pall för lite regn och vind och veta att rötter är trädets fötter och varför. Det har jag varit med och skapat. Och det handlar inte om nån längtan ut på landet eller bort från modern teknik. Självklart dokumenterar vi med digitalkamera, självklart ska vi bygga en snygg hemsida och kommunicera elektroniskt.
Och vi bor mitt i stan.
Allt detta gillar jag och parkens underbara ljus i lövsprickningen
och när höstlöven förvandlar parken till en sal av guld.
Men det känns ändå rätt att se mig om och vandra vidare under våren, sommaren eller så. Kanske med handikappade barn, kanske nåt helt annat. Jag är en som bryter upp och drar vidare, jag är mer äventyr än trygghet. Min impulsivitet var lett mig både rätt och vilse under åren, men den behöver tämjas något. Fast inte helt.

Världen väntar på mig, så passa er!