Så här kan jag inte ha det. Vart jag går och vad jag än gör under mina barnperioder, så känns det som om jag har en skugga efter mig. Nån som kollar, nån som väntar på att få kritisera och kanske ta ifrån mig mina möjligheter att vara förälder till alla mina barn. Tänkte på det när jag gick till och från Jensens böfhus nu på eftermiddagen. Måtte inte vederbörande komma förbi nu, tänkte jag. Inte för att jag vet med mig att jag gjorde några fel. Det behövs inte. Den som vill finna fem fel, finner fem fel. Och jag som inte vill vara någon det tycks synd om, något offer. Alla rätt får jag aldrig, men kanske får jag leva mitt liv med barnen i fred med tiden.
14-åringens födelsedagsfirande blev en succé. Mina ungar är inte dom allra mest kuvat fostrade, så det händer rätt ofta att det blir skrik och tjafs. Men idag var allt lungt, vi konverserade och hade det trevligt och barnen fick äta tills det absolut inte fick plats mer mat eller glass i magen.
Regnet det bara öser ner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar