27 juli 2005

Stairway to heaven och en ny dator

Stairway to heaven är bra därför att den är bra, inte för att den är gammal.
Jag fattar inte riktigt vad den handlar om.
Det är gitarrerna jag är förtjust i.
Natten är ljus och ljum här vid Värnhemstorget.
Det blir aldrig riktig tyst i stan, man är aldrig riktigt ensam.
Storstadens paradox är att man får lov att vara anonym i folkmassan.
Den nya datorn levererar det den ska.
Läser om kärlek på engelska.
Nettos billiga kaffe smakar inget vidare.

1 kommentar:

Anonym sa...

stairway to heaven ÄR underbar. har varit helt såld på Robert Plant sedan jag hörde den för första gången, på min farsas stereo nån gång i mitten av åttiotalet. jag var den enda i min grundskoleklass som visste vem Zeppelin, Eagles, Springsteen etc var, jag blev förstörd tidigt av farsan, musikmässigt *s*