Sitter på bibblan idag igen, eftersom min dator tycks ha kraschat, medan internetberoendet är konstant. Och så hittade jag "Kalla det vad fan du vill" av Marjaneh Bakhtiari, som jag lånar till dottern. Själv har jag redan läst den. Äntligen en bok där invandrare inte framställs som lealösa offer för omständigheter, utan som människor som kan och vill. Tycka synd om och självönkan leder tyvärr ingenstans. Alla som brutit upp från sitt land eller från ett kasst förhållande eller så vet ju det; gräset är tammefan grönare på andra sidan, det är det. Nu säger jag inte att det bara är att ta sig kragen, det är inga högerideal som jag har.
Tvärtom, really.
Det finns inget som hotar fötryck och talibanstrukturer så som människor som är starka nog att ta sig ut.
Och ibland behövs ett krasch, bom, bang för att man skall fatta det.
Nu cyklar jag hem och brygger kaffe. Sonen är på vift, så det blir inget ikea idag heller. Lika bra det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar